Nu är snart denna förbaskade högtid över och man kan i lugn och ro paddla vidare med mina party-vänner lovet ut (hoppas jag)! Det är bara rester av julmaten och mellan dagsrean som är kvar, vilka ska bli ganska så användbara för mig i år. Lite konstigt att jag plötsligt detta året bara ratat julen ut till dess alla hörn och skrymslen. Jag har iaf fått mycket fina julklappar som jag är mycket tacksam för.
Jag har suttit dagen och bara knarkat musik på Myspace. Jag är helt besatt av "My girl and I" och "Say it aint so" med Kite! Åh, de är så sjukt bra och jag vill bara ha deras skiva nu på en gång. Och Moto boy har lagt upp låtar från hans nya EP på Myspace och "A room without you" är så vacker att man ryser ända in i hjärtat.
Men knappast så hjälper det mig att sitta och lyssna på sådan här fin musik som ger den effekten att jag varken vet om jag ska sätta mig ner och gåta eller bli varm i hjärtat av lycka av de fantastiska melodierna Som under Broder Daniel på Way Out West i somras då jag pendlade mellan att gråta och spy (inte för att jag mådde illa eller något sådant utan för att jag blev väldigt berörd) . Jag antar att ödet kommer leda mig till något liknade hyper ventilation. Skratt och gråt på en och samma gång för att hylla musiken som jag älskar så! Okej, förlåt att jag går så på djupet och börjar svamla igen men för att sammanfatta detta så skulle jag mycket hellre bli blind än döv. Det vore fruktansvärt att en gång ha fått njuta av ljudet av musik och sedan aldrig mer kunna få lyssna till det igen.Jag saknar kära PartyElla och vill att hon ska komma tillbaka så att vi alla kan gå på Twilight och ha muffins- kalas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar